Nästa gång klockan ställs om är natten mot söndagen den 28 mars 2027. Då ställs den fram en timme, från klockan 2.00 till klockan 3.00, och sommartiden börjar. Det är natten mot påskdagen. Senast klockan ställdes om var söndagen den 25 oktober 2026, då den gick tillbaka en timme och sommartiden 2026 tog slut.

Omställningen sker alltid en söndag i mars och oktober
Sommartiden börjar den sista söndagen i mars och slutar den sista söndagen i oktober. Eftersom den sista söndagen infaller på olika datum flyttar omställningen mellan åren, och regeln står i förordningen om sommartid.
| Omställning | Datum | Klockan ställs |
|---|---|---|
| Vintertid 2025 | söndag 26 oktober 2025 | tillbaka, 3.00 blir 2.00 |
| Sommartid 2026 | söndag 29 mars 2026 | fram, 2.00 blir 3.00 |
| Vintertid 2026 | söndag 25 oktober 2026 | tillbaka, 3.00 blir 2.00 |
| Sommartid 2027 | söndag 28 mars 2027 | fram, 2.00 blir 3.00 |
| Vintertid 2027 | söndag 31 oktober 2027 | tillbaka, 3.00 blir 2.00 |
Klockan går fram på våren och tillbaka på hösten
En vanlig minnesregel knyter klockan till trädgårdsmöblerna: på våren ställer man fram dem, på hösten ställer man tillbaka dem. På våren blir natten en timme kortare, eftersom timmen mellan klockan 2.00 och 3.00 aldrig inträffar. På hösten blir den en timme längre, och timmen mellan klockan 2.00 och 3.00 kommer två gånger.
Mobiltelefoner och datorer som hämtar tiden från nätet ställer om sig själva. Spisen, bilen, mikrovågsugnen och den gamla väckarklockan på nattduksbordet måste ställas om för hand.

Vintertid heter egentligen normaltid
Ordet vintertid finns inte i lagstiftningen. Den tid Sverige har på vintern är svensk normaltid, som enligt förordningen om svensk normaltid är världstiden UTC plus en timme. Sommartid är normaltiden ökad med ytterligare en timme, det vill säga UTC plus två timmar.
Sverige har ställt om klockan varje vår och höst sedan 1980. Samma år kom de första gemensamma reglerna om sommartid i det som i dag är EU, och nu gäller ett EU-direktiv från 2001. Det slår fast att sommartiden i alla medlemsländer börjar och slutar klockan 1.00 Greenwichtid den sista söndagen i mars respektive oktober. Därmed ställer hela EU om klockan i samma ögonblick, i Sverige klockan 2.00 svensk normaltid.
Rådet har ännu inte tagit ställning till att sluta ställa om
Den 12 september 2018 föreslog EU-kommissionen att medlemsländerna skulle sluta ställa om klockan. Europaparlamentet röstade den 26 mars 2019 för förslaget med 410 röster mot 192, men ville skjuta det sista bytet till 2021. Varje land skulle då själv välja om det ville stanna på sommartid eller på normaltid.
För att förslaget ska bli lag måste också ministerrådet, där medlemsländernas regeringar sitter, ta ställning. Det har inte skett. Enligt Europaparlamentets lagstiftningsöversikt väntar förslaget i november 2026 på rådets ståndpunkt efter parlamentets första behandling.
I rådet avstannade arbetet 2019. Det polska ordförandeskapet lade 2025 fram ett förslag om ett tvåårigt försök med permanent sommartid i hela EU, och i oktober 2025 begärde Spanien att förhandlingarna skulle återupptas. Medlemsländerna ville ha mer underlag, och i februari 2026 startade kommissionen en studie av vad det skulle innebära att sluta ställa om. Studien väntas bli klar i slutet av 2026.
Den svenska regeringen har inte heller bestämt sig. Riksdagen avslog den 4 februari 2026 tre motioner om att avskaffa omställningen. I sitt betänkande om trafiksäkerhet konstaterade trafikutskottet att varken ministerrådet eller regeringen har tagit ställning till om omställningen ska bort, eller till vilken tid som i så fall ska bli normaltid. Utskottet ville att en eventuell förändring görs samtidigt i hela EU. Betänkandet återger också att Sverige under sitt ordförandeskap i ministerrådet våren 2023 undersökte om frågan kunde tas upp igen, men inga nya omständigheter kom fram.
Så länge rådet inte har fattat något beslut gäller direktivet, och klockan ställs om två gånger om året även 2027.
Så påverkar omställningen sömnen och samhället
Statskontoret kartlade 2018 omställningens effekter i Sverige och kom fram till att den totala påverkan på samhället är liten, och att de kända effekterna övervägande är positiva för folkhälsan och energin.
Dagsljus hjälper kroppen att ställa in dygnsrytmen, och den som lägger sig och går upp ungefär samma tid varje dag sover bättre.
Senast faktagranskad: 15 november 2026