Kristi himmelsfärdsdag 2027 infaller torsdagen den 6 maj, och fredagen den 7 maj blir klämdag. År 2026 var dagen torsdagen den 14 maj. Datumet ändras varje år eftersom det räknas från påskdagen, men veckodagen är alltid densamma.
| År | Kristi himmelsfärdsdag (röd dag) | Klämdag | Vecka | Påskdagen |
|---|---|---|---|---|
| 2026 | torsdag 14 maj | fredag 15 maj | 20 | 5 april |
| 2027 | torsdag 6 maj | fredag 7 maj | 18 | 28 mars |
| 2028 | torsdag 25 maj | fredag 26 maj | 21 | 16 april |
| 2029 | torsdag 10 maj | fredag 11 maj | 19 | 1 april |
| 2030 | torsdag 30 maj | fredag 31 maj | 22 | 21 april |
Kristi himmelsfärdsdag är en allmän helgdag enligt lagen om allmänna helgdagar.
Fredagen efter Kristi himmelsfärd är klämdag varje år
Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag är en vanlig arbetsdag som hamnar mellan den röda torsdagen och helgen. Den som tar ledigt på fredagen får fyra dagar i följd, från torsdag till söndag, för en semesterdag. Klämdagen återkommer varje år, eftersom Kristi himmelsfärdsdag aldrig hamnar på någon annan veckodag än torsdag.
I Stockholms kommunala grundskolor är fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag lovdag den 7 maj 2027, den 26 maj 2028, den 11 maj 2029 och den 31 maj 2030. I Uppsala har de kommunala skolorna lovdag på klämdagen den 7 maj 2027 och den 26 maj 2028. Fristående skolor kan ha andra lovdagar.
Åren 2028 och 2030 har försommaren ytterligare en klämdag. År 2028 är nationaldagen den 6 juni en tisdag, så måndagen den 5 juni blir klämdag, tio dagar efter klämdagen vid Kristi himmelsfärd. Pingstdagen infaller dagen före, söndagen den 4 juni. Både Stockholm och Uppsala har lovdag i skolan den 5 juni 2028. År 2030 är nationaldagen en torsdag, en vecka efter Kristi himmelsfärdsdag, och då blir både fredagen den 31 maj och fredagen den 7 juni klämdagar.
Övriga lediga dagar under året står i listan över röda dagar 2026 och 2027.
Därför infaller Kristi himmelsfärdsdag alltid på en torsdag
Kristi himmelsfärdsdag firas till minne av att Jesus fördes upp till himlen. Enligt Apostlagärningarna visade han sig för sina närmaste anhängare under 40 dagar efter uppståndelsen, och påsken följs därför av 40 glädjedagar. Kyrkan firar himmelsfärden på dag 40. Räknas påskdagen som dag 1 hamnar dag 40 på en torsdag, 39 dagar efter påskdagen.
I lagen om allmänna helgdagar är Kristi himmelsfärdsdag sjätte torsdagen efter påskdagen. Påskdagen är söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars. Påskdagen kommer alltid mellan den 22 mars och den 25 april. Kristi himmelsfärdsdag kan därför komma tidigast den 30 april och senast den 3 juni.
Under åren i tabellen kommer Kristi himmelsfärdsdag tidigast 2027, den 6 maj, eftersom påsken 2027 infaller redan den 28 mars. Senast infaller dagen 2030, den 30 maj. Tio dagar efter Kristi himmelsfärdsdag följer pingstdagen, då kyrkan firar att den heliga Anden kom till lärjungarna.
Så har Kristi himmelsfärdsdag firats i Sverige
Kristi himmelsfärdsdag firas ofta med gudstjänst ute i naturen. Tidigt på morgonen hålls en gökotta, en morgongudstjänst på en vacker plats, och efteråt blir det ofta kaffe.
Gökottan är känd i södra och mellersta Sverige. Enligt folktron kunde den som lyssnade på göken i skogen på morgonen på Kristi himmelsfärdsdag se in i framtiden. På 1880-talet bjöd arbetarledaren August Palm via tidningsannonser in till en gökotta med utflyktskorgar vid Liljeholmen i södra Stockholm. Den gökottan var ett politiskt möte under annat namn, och så kom Palm runt det förbud mot sådana möten som i praktiken rådde i staden. Under 1900-talet tog folkrörelserna upp seden för att manifestera nykterhet.
I bondesamhället räknades Kristi himmelsfärdsdag som sommarens första dag. Vinterkläderna lades undan, och kvinnorna kunde gå barärmade. Sommarfisket började också, och av det skälet kallades dagen ibland metardagen. I västra Sverige och i Skåne tändes eldar, som på sina håll skulle skrämma bort vargar. Samma förklaring har knutits till eldarna på valborgsmässoafton.
De tre dagarna före Kristi himmelsfärdsdag var länge gångdagar, då prästen vandrade ut över markerna med församlingen och bad om god årsväxt. Seden hade katolskt ursprung, och gångdagarna avskaffades som helgdagar 1772.
Senast faktagranskad: 16 november 2026
