Påskdagen 2027 infaller söndagen den 28 mars, åtta dagar tidigare än 2026, då påskdagen var den 5 april. Påsken har inget fast datum utan flyttar med månen, och därför flyttar också påsklovet. I Stockholm, Göteborg och Uppsala ligger lovet 2027 veckan efter påsk, i Malmö veckan före.
| År | Skärtorsdag | Långfredag (röd dag) | Påskafton | Påskdagen (röd dag) | Annandag påsk (röd dag) |
|---|---|---|---|---|---|
| 2026 | 2 april | 3 april | 4 april | 5 april | 6 april |
| 2027 | 25 mars | 26 mars | 27 mars | 28 mars | 29 mars |
| 2028 | 13 april | 14 april | 15 april | 16 april | 17 april |
| 2029 | 29 mars | 30 mars | 31 mars | 1 april | 2 april |
| 2030 | 18 april | 19 april | 20 april | 21 april | 22 april |
Skärtorsdagen är alltid en torsdag, långfredagen en fredag, påskafton en lördag, påskdagen en söndag och annandag påsk en måndag.
Påsklovet 2027 ligger veckan efter påsk, utom i Malmö
Kommunerna beslutar själva när påsklovet ska vara, och 2027 har Malmö valt en annan vecka än de tre andra städerna i tabellen.
| Kommun | Påsklov 2027 | Vecka | Ledigt i följd med helgdagarna |
|---|---|---|---|
| Stockholm | 30 mars till 2 april | 13 | 26 mars till 4 april |
| Göteborg | 26 mars till 2 april | 13 | 26 mars till 4 april |
| Malmö | 22 till 28 mars | 12 | 20 till 29 mars |
| Uppsala | 30 mars till 2 april | 13 | 26 mars till 4 april |
Datumen gäller de kommunala grundskolorna. Fristående skolor kan ha andra lovdagar, så den som har barn i en sådan skola behöver fråga skolan.
I Stockholm, Göteborg och Uppsala är barnen lediga från långfredagen den 26 mars till och med söndagen den 4 april, tio dagar i följd. Annandag påsk den 29 mars är röd dag, och lovet tar vid dagen efter. Göteborg räknar lovet från långfredagen, men ledigheten blir densamma. Skärtorsdagen den 25 mars är en vanlig skoldag.
I Malmö börjar ledigheten lördagen den 20 mars och slutar med annandag påsk den 29 mars, också det tio dagar. En familj med barn i Malmö och kusiner i Stockholm får inte samma lovvecka 2027.
Tre av påskens fem dagar är röda
Långfredagen, påskdagen och annandag påsk är allmänna helgdagar enligt lagen om allmänna helgdagar. Påskdagen är det redan som söndag. Långfredagen och annandag påsk ger två lediga vardagar för den som arbetar måndag till fredag, och påskhelgen blir fyra dagar lång. Årets övriga lediga dagar står i listan över röda dagar 2026 och 2027.
Påskafton saknas i lagen. Den räknas inte heller som söndag i semesterlagen. Där jämställs bara de allmänna helgdagarna och tre aftnar, midsommarafton, julafton och nyårsafton, med söndag. Eftersom påskafton alltid är en lördag spelar det sällan någon roll för den som arbetar måndag till fredag.
Skärtorsdagen är en vanlig arbetsdag. Den var helgdag i Sverige fram till 1772, då den slutade vara helgdag och aldrig blev det igen.
Påskdagen följer vårens första fullmåne
Påskdagen är söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars. Regeln går tillbaka till kyrkomötet i Nicaea år 325, och den gör att påskdagen alltid infaller mellan den 22 mars och den 25 april.
Under de fem åren i tabellen kommer påsken tidigast 2027, den 28 mars, och senast 2030, den 21 april. Långfredagen och annandag påsk flyttar med, liksom Kristi himmelsfärdsdag och pingstdagen, som räknas från påskdagen.
Vissa ortodoxa kyrkor håller fast vid den julianska kalendern och firar därför oftast påsk på ett annat datum. Den kalendern skiljer sig i dag 13 dagar från den gregorianska, som Svenska kyrkan och den katolska kyrkan följer.
Påskägget bröt fastan och påskkärringen var en häxa
Under den katolska tiden i Norden var det förbjudet att äta ägg under fastan, och påskens ägg markerade att fastan var slut. Ungefär vid påsk började dessutom hönorna värpa igen efter vintern. För många var ägg länge en lyxvara och en vanlig gåva, och ibland färgades de genom att kokas med växter. Kring sekelskiftet 1900 blev det vanligt med särskilda äggfärger, och pappägg fanns redan i slutet av 1800-talet, enligt Nordiska museet.
Barnen som klär ut sig och går påskkärring på skärtorsdagen eller påskafton är utklädda till häxor. Enligt folktron flög häxorna till Blåkulla för att träffa djävulen just inför påsk. De äldsta skriftliga beläggen för påskkärringar är från början av 1800-talet, och de första var vuxna som spelade häxor och skrämde andra.
Till påsk dukar många fram ungefär samma mat som till jul, med sill och lax, men det speciella för påsken är ägg och lammkött. Idéer för bordet finns i guiden om dukning till fest.
Påskharen kom från Tyskland i slutet av 1800-talet men fick aldrig samma genomslag här som i andra länder, och i Sverige behöll påsktuppen den större rollen.
Senast faktagranskad: 11 november 2026
